Bubblar över.

Vi har precis haft en sån där jobbig nattning. somnar rofyllt intill mig, tittandes på mamma mu men efter 1 timme så vaknar han. Jätteledsen och jättetrött men kommer inte till ro igen så han gråter och kastar sig om kring i stora sängen helt otröstbar. Stundvis så somnar han nästan men då börjar det om igen. Tär lika mycket på min energi som på honom så efter en timme är denna mamman trött och irriterad men visar det inte utan försöker hålla fasaden. Vill mest dra täcket över huvudet.

Och sen somnar han av utmattning efter 1 timme. Kastar i mig mat, slänger mig på soffan och tittar igenom dagens bilder och hittar en från våran egentidslunch och blir varm i hela kroppen.
Älskade unge! Ibland vill jag bara slita av mig håret men det är enbart i frustation över att inte veta vad du vill/tycker/tänker och känner. Har du ont? är du varm? törstig? övertrött? vill du att jag ska gunga dig till sömns eller vill du att jag inte ska gunga dig?



Nu sover hjärtat mitt (för stunden) så jag ska passa dona lite innan sängen ropar även på mig.



Godnatt!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0